Övedsklosters variationsrika skogar och marker har ett rikt djur- och fågelliv. Vi jagar själva på huvuddelen av marken och arrenderar ut jakten på några markområden till jaktlag. Emellanåt säljer vi även någon jakt. Liksom med vår övriga verksamhet så är jakten något som vi planerar på lång sikt. Vi sätter upp målsättningar för förvaltningen av viltstammarna och därefter tydliga riktlinjer för jakten.
Skånes landskapsdjur, kronhjorten, trivs väldigt bra runt Vombsjön och vissa tider på året ser man stora flockar beta på fälten. Under brunsten i början på oktober kan man få höra hur de stora hjortarna brölar i skogen - det låter nästan som lejon som ryter. Men för det mesta är kronhjorten väldigt skygg och man ska ha lite tur för att få se de mäktiga djuren.
Det finns ganska gott om dovhjortar på Övedskloster. En ovanlig detalj är att de flesta dovhjortar här är vita, och inte bruna som annars är vanliga. Detta beror på Bygge-Hans, som grundade dagens Övedskloster, anlade en djurgård med vita hjortar på 1700-talet. Djurgården förföll emellertid, vanliga hjortar tog sig in och i början av 1900-talet fanns endast ett par vita djur kvar. Gamlefarfar Otto bestämde sig för att bevara den vita stammen och började spara de vita hjortarna. Nu finns det gott om vita hjortar och tack vare den iögonfallande färgen så är de inte så svåra att få syn på om man går tyst i skogen.
Rådjuren har minskat något de senaste åren och vi arbetar för att de ska bli fler igen. Det är inte helt klarlagt varför stammen har minskat, kanske är det vildsvinens och dovhjortarnas utbredning, kanske är det att rävstammen har blivit fri från skabb, kanske är det en kombination. Det är inte första gången som rådjursstammen har det tufft. När jakten släpptes fri av kungen på 1700-talet så jagades de så hårt att de nästan utrotades från Sverige. I mitten av 1800-talet fanns det bara rådjur kvar i Skåne och på Övedskloster bestämde man sig därför för att fridlysa dem. Detta beslut anses enligt gamla skriftliga källor ha varit det som räddade kvar rådjuren i hela Skandinavien.
Vildsvinen har de senaste 20 åren brett ut sig över Övedskloster, precis som i resten av södra Sverige. Precis som med övrigt vilt försöker vi förvalta vildsvinsstammen på ett bra och långsiktigt sätt. Vi tycker att vi har dragit många nyttiga lärdomar kring hur vildsvinens skadeverkningar kan begränsas och drar förstås nytta av att vi förvaltar ett större sammanhängande område.